abjekt tala
Här ordsätter jag fragment av den översatta, avlyssnade, genomlevda och levrade rösten från platsen mellan, från det trinitäras terräng. Området mellan subjektets inhägnad och objektets bårhus.
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.
She hungered for a different story - one to respell the world she knew
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.
She hungered for a different story - one to respell the world she knew
fredag 18 november 2011
Aningsveck
Svulmnar och vecklar mig inifrån
i vecken vattensamlingar
islagda
inskript
inhuggningar
det rörda vattnet
bryter igenom
lyfter bokstäverna
flytgör
upp till ytan
våggör
cirklar
omcirklar:
"… det är min fasta övertygelse att vi nås av Aningen. Aningens källa är utanför oss, den är fyren i mörkret, den är blixten som sveper runt himlavalvet, gång på gång, och söker och stundtals händer det att en smula av det skenet nuddar vid oss, tränger in i de djupaste skikten av vårt medvetande. Jag skulle vilja säga: Jag blev anad.” (Göran Tunström)
söndag 13 november 2011
StenSyster Hillarp
och förstenings frigörandet, släpper inte taget.
Är på jobb och ska förbereda morgondagen. På det städade skrivbordet ligger
Spegel under Jorden från 1982.
Speglande, stadgande ordvadstenar för erfarande
- en gång
BERGTAGEN
Berget ser dig.
Tro inte att du är ensam i berget.
Det har sina månar och solar
fast de glider undan för din blick.
Vem är du nu?
Var inte för säker.
Någon har stämt möte med dig i berget.
En smekning,
ett ögas kyss
är inte detsamma i berget som utanför.
Här väntar dig någon i en djupare tid.
Någon
som du inte visste
att du drömt om.
TÖRNROSA
Äntligen!
Jag stack mig på sländan.
Försteningen har börjat i fötterna.
När den hunnit till knäna ska värken släppa i mellangärdet.
Jag väntar.
Domningen kryper uppåt genom musklerna.
Inga ord kan nå mig.
Det finns inga ord längre.
Prinsen sjunker i kärret.
I vartimmen hör jag hans rop.
Svagare.
Allt svagare.
I tusen år ska stenarna rulla innan de blir runda
lördag 12 november 2011
Imago
Utkast för ett tag sen:
Syr på bild som legat undanstoppad länge.
Den namngav sig just: Imago.
Allt planerat ligger bortskjutet.
Syr och blicken fastnar på Brita Haugens
Penelopes Stemme, ett verk i ord, bilder och musik.
Ett verk vi dansat rituellt i Turkiet.
Ett verkliggjort verk.
Penelope bildväverskan.
Och jag syr.
Fjortende sang
Hjemme
...
Havets de dybeste dønninger bar os til erosfyldt ro,
helt ind til spejlklare, blikstille vande i Hypnos favn.
Gennem min vævefortælling voksede lige så stille
forsoningen med vores skæbne, den lange, besværlige rejse.
Bilden blev färdig för några veckor sedan.
Ett antal morgnar vaknade jag med ordet BEGRUNDA fastklistrat på tungan. När jag sydde fram ordet, förgrenade det sig:
BE och GER
Före(händande)bilderna till djuren som möts,
kommer från Çatalhöyük respektive Göbekli Tepe i Anatolien.
Och några trådar av Chimäran från Olympos.
Insydda berättelser
Echo och Narcissus
Gilgamesh
Hürüs källa
Hidir-Ilyas
...
med dinglande trådar;
svepande, scannande navelsvansar
onsdag 2 november 2011
Splitting tail
Ska scanna in bilder från Turkiet. Begriper inte hur en bild som jag scannade för ngn vecka sen plötsligt dyker upp under ett gruppfoto. Betydelsen däremot - tolkar jag: Splitting tail på bauboastiskt vis och ut dansar kvinnorna ur mysteriets kropp. Virgin födda. Vattenförda. Öknar som blommar. Lilitar som återvänder med högburen svans...
Sen förstår jag att den tidigare inscannade bilden klistrat fast sig på locket… tog tid
En uppsprickning i det fördolda.
Bakombilden:
Händerna som modellerar navelkullen, jordens mittpunkt, omfalos. jordspråks platsen -oraklet. Vid muren hon som stickar väven som binder förbinder, mönstergör... tekniken skiftar: Odysseus mötte i nymfernas grotta de bi-virgins som vävde livets väv på vävstolar av sten.
Starka vattenströmmar nu:
I den läspromenerande cirkeln jag leder hade jag valt A.S. Byatts författarskap mest för hennes beskrivning av narratologen Gillian Perrolts möte med en naturens honlighet i Turkiet i. Bortom namnstämplande och gudinnegörande: En gråhet -
"a cavernous form, a huge female form" vars "withered skin was exposed above the emptiness, the windy hole that was its belly and womb...”
uppsprucken
genomhålad
måndag 31 oktober 2011
Efterdyning: Paradoxens vagga
Efterdynar Turkiet.
Där det inre och yttre sammanfaller begås själ.
I Artemis tempel där inte mycket är synligt utom en ihopplockad kolumn, en ryggrad, uppförde Anita Berger sin dikt I paradoxens vagga
Jag kommer
jag kommer i alla vatten
minne är jag
i genomsjunkna sjöar
dem jag sökt
hav som stormar mot himlen
bär
med sina stora minnen
tiderna jag andas
och i ett nu
vågor...
- en påminnelse
om splittrad form -
jag fortsätter
vidare
erövrar alla innanvatten
mellan dagens ljus och tårpilarnas hängen
mellan dy och yta
ja, jag kommer i alla
vatten
tider andas genom mig
utan motstånd
flod - ebb
flod - ebb
tills jag åter
föds
Etiketter:
Anita Berger,
Artemision,
Ephesus,
själ
söndag 23 oktober 2011
Från hockeyfrilla till hår/tidsförlängning
Skulle klippa av solblekta toppar i Turkiet - resultatet blev en kort hockeyfrilla. Åtgärd: Hårförlängning.
Vaknade i morse men hår ringlande längs ryggraden.
Kom att tänka på Buffy St Marie. Letade bild på henne och tänkte skriva något hårlustigt men kom plötsligt ihåg hur mycket jag lyssnade på Soldier Blue i tonåren.
Nu när jag återlyssnar hör jag en programförklaring för mina senare livsval, för beblandningen:
I'll tell you a story and its a true one and Ill tell it like you understand
And I aint gonna talk like some history maid.
I look out and I see a land.
Young and lovely. Hard and strong
For fifty thousand years we've danced her praises.
Prayed our thanks and we've just begun.
Yes this is my country.
Young and growing.
Free and flowing. See to see.
Yes, this is my country.
Ripe and bearing miracles
in ever pond and tree.
Her spirit walks the high country.
Shes giving free wild samples.
And setting an example how to give.
Yes this is my country
Retching and turning
She is like a baby learning how to live
i can stand upon a hill at dawn
Look all around me.
Feel her surround me.
Soldier blue
Cant you see her life has just begun
Beating inside us. Telling us she's here to guide us.
...
This is my country
And I sprang from her
And I'm learning how to count upon her.
Tall trees and the corn is high country.
I guess I love her.
And I'm learning how to take care of her
When the news stories get me down
I take a drink of freedom
...
It's never long before
I know just why I belong here
Soldier Blue, Soldier Blue
Can't you see that there's another way to love her
... så nu får jag fläta hårförlängningarna, dansa och berätta hennes/bergens/havens/ bilder... ännu MER
onsdag 14 september 2011
ord under sängen
Städar inför resan till platsen där kropp, jord och benämning sammanfaller.
Lååååång ostädning.
Sen resan i juni levt i en transithall.
Eller som en ung novellpristagare skrev:
Hon levde i filmens reklamavbrott.
Reklam från värkligheten.
Under sängen hittar jag
Ted Hughes: Kråka
Uppslagen:
Lillablod
O Lillablod som gömmer dig för bergen bland bergen
Sårad av stjärnor och läckande skugga
Äter den helande jorden.
O Lillablod, lilla benlös, lilla hudlös
Plöjer men en hämplings ben
Skördar vind, tröskar sten.
O lillablod, trummar i en koskalle
Dansar med en myggas fot
Med krokodilens stjärt med elefantens nos.
Bliven så vis bliven så förfärlig
Diar dödens jordiga bröst.
Sitt på mitt finger, sjung i mitt öra, O Lillablod
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)