Nymfoleptiskt varande - en synkronictisk ekokropp

Bland morgonens associativa tänkande/tanklande upptäcker jag att till stygnlingen Membraining hade jag inte skapat ett textdokument, en sammanflytningsyta för ord.

Åtgärdar med ordgömmor från stygnlingen:
prick me and I bleed time

remembraining

ma mère

am

nar

anar

nur

side
ƧEXTE
Ssss...

Och återtänker trösklar - omöjligt att säga hur många trösklar ett liv rymmer

platser för öppnandet/stängandet

mängden rättssystem

för jagbrott

Tröskeln är belägen på en icke-plats, en a-topos, som är både gränslinje och mitt samtidigt

Tröskplatsens membraining suddar ut det oppositionella tänkandet, det binära

Tröskplatsen förenar genom separation och separerar genom förening
Tröskplatsen är en para-site, en obestämd zon mellan insida och utsida
Tröskplatsen är en organism som parasiterar på rätlinjighet
Tröskplatsen är ett genomsläppligt membran organ
Tröskplatsen är cirkulariteten där nymfer sker och genomskrider

Tröskplatsen är genomskådande kropp - remembraining

Världen försiggår inte utanför kroppen

Associerandet saktar ner och jag börjar städa. Då hittar jag bland högen med bilder (som bara var tvungna att göras precis innan avresan till Lesbos/Lemnos i början av april) en bild som har ordet membraining nära,
nära ett lyssnande öra...

De bilder som var tvungna att komma fram innan avresan är alla till sin natur sådana som omhuldar och inskolar ord ...
i det imaginära...
Här:
Membraining
Nymfen - det flytande, levande flödet i floden, i trädens sav, i navelsträngens näringslösning

rävolten är poetiserad, är ritualiserad - rävolten äter oss levande - sammansmält sj/käl är kärl
vatten till ven, ven till vin

Ry(t)mlingar Ord betecknar teckenvaranden utan att betäcka

tillgängliggöra sig

tilltal - ett tjockt nu    transmutera idoler till ikoner

den handlande visionen inhittad av svaret - formulerar frågan

maskeradens alfa och omega

                     mask roll individ

källvarande

kärlek 

och doft av rosor

Agia Rodotou, kapellet helgat år henne med rosen, tätt intill drakens kropp, på Lesbos

Woe whispers I - Ve, viskar jag ... art, ord löper trådrätt

 

Woe whispers I, 1988 av Doris Bloom

1992 såg jag den här bilden på Lunds Konsthall. Den reflekterar i bild vad jag erfor fullkroppsligen samma år som bilden målades, 1988, under min årslånga vistelse nära/i den anatoliska grottan som under benämningen Zeus grotta, ekade fram andra namn, andra varanden, andra annanheter
Grottan där jag naglades fast och samtidigt släpptes fri

Övergångsrummet i översättande läge
Möjlighetsrum- och rymd för Nymfer och andra annanheter
För ekande hängivande och hänryckande

Fotfäste

Grottan en kunskapandets urform som får oss att förstå alla senare rum
kranium och sköldpaddskal

Jag ser

Jag ser hur bergväggarnas stenjättar i en ursprunglig titanisk skapelse dans, genom en våldsam kollision av motsatta krafter, föder elddraken

Jag ser drakens röda hudlösa kött

Jag ser pulserande, ekande ådernät...pythia...shamaran...nymf...telphousa...anaiero...

Jag ser en gnista avsöndras, chimärans eldstunga slår rot

Jag ser hur konturen av hanligheten bleknar i denna honlighetens initierings rymd

Jag ser hur ögonblickets blixt, kairos, splittrar urgrunden

Jag ser hur fågeln spänner ut sina vingar

Jag ser art-tråden löpa genom vertikal tid

Jag flammar uppåt: Ve, viskar jag

Woe whispers I

Ve...Woe... orden löper trådrätt, horisontellt, till Yunus Emre, turkisk poet (1240 - 1321)

I'm Yunus, mystic of sorrow.
Suffering wounds from top to toe.
In the Friend's hand I writhe in woe,
Come see what love has done to me.

Ve... Woe... orden löper trådrätt, horisontellt, till Brita Haugens bok, Völvans stämma. Den nordiska grundberättelsen

Den tredje Guden är Gudinna
Hennes namn är Ve

Ve och väl

Hon är roten till lust
Ack och ve

och till smärta
Det är allt det hon ger

för Ve ger dem sinnen
De hör och ser
de luktar, smakar och känner
Nu kan de mer än att tala om världen

stå utanför och betrakta
Nu kan de V A R A i världen
Sinnena låser upp den

Ve ger inte enbart yttre sinnen
de inre följer med

Det inre örat
det lyssnande örat i hjärtat
Själens väg till sig själv

Det inre ögat
det tredje ögat i pannan
Det ser med slutet öga
mysteriet öppna sig

Den inre näsan
instinkt
ger näsa för mer
än vad som kan mätas och vägas

Den inre smaken
känslan av fyllnad

något annat än utfyllnad

Den inre känslan

intuition

Förnimmandet av
dröm och vision

Jag ser