Uthoppsplats för Sappho
Cirklande återläsande hamnar jag i slutraderna på Carl-Göran Ekerwalds Filosofins ättestupa, Om västerländska filosofers misstro mot språket. Slutrader som återger slutet på Tolstojs Anna Karenina:
Jag söker ett svar på min fråga. Men svaret kunde jag inte
få av förnuftet, därför att det tillhör en helt annan värld än frågan.
På insidan av bokens främre pärm har jag skrivit:
... ett ordbesatt språk höll oss fångna...
Principen är alltid att det som botar måste sökas i såret självt.
Helandet måste sökas i det sjukdomsalstrande...
jag skriver kors och tvärs över tryckta texter
sårväver
handstilar
bänder isär bokstäver
lägger ägg
i bokens sidor
livmodervägg
efter livmodervägg
för ordfrön
tillblivande delning
för ny tankeform
och när jag bläddrar genom boken ser jag hur min snirklande skrivstil löper...
hopp upp lägger ägg
