abjekt tala

Här ordsätter jag fragment av den översatta, avlyssnade, genomlevda och levrade rösten från platsen mellan, från det trinitäras terräng. Området mellan subjektets inhägnad och objektets bårhus.
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.




She hungered for a different story - one to respell the world she knew




Fotnavlad

Fotnavlad
What we seek is love itself, revealed now and again in human form, but pushing us beyond our humanity into animal instict and god-like success. There is no love that does not pierce the hands and feet... Jeanette Winterson. Love, the deadly wound from which my life slowly bleeds, there I am preserved ...Birgitta Trotzig
Visar inlägg med etikett Nynne Koch hjälta feminologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nynne Koch hjälta feminologi. Visa alla inlägg

tisdag 12 april 2011

Nynne Koch en hjälta i biblioteksvärlden


Jag läste imorse några anteckningar om Nynne Koch (1915-2001) - min absoluta förebild inom biblioteksområdet, och hennes förebildande grundmurade tilltro till naturens intelligens och hennes valspråk:
je responderai - jag svarar an...
och det gjorde hon både i känslotanke-arbetet och i det konkreta, vardagliga handlandet.

Nynne Koch anställdes 1961 som kontorist på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Hon hade redan tidigare som skönlitterär författare och debattör intresserat sig för “kvinnofrågan”. Detta intresse ledde till att hon undersökte kvinnolitteraturens ställning på sin nya arbetsplats, med nedslående resultat. Viktiga kvinnoverk saknades i beståndet, exempelvis Mary Wollstonecrafts A vindication of the right of woman från 1792, som var en av de tändande gnistorna i den första kvinnorörelsen. Den kvinnorelevanta litteratur som trots allt fanns, var svår att hitta.
1964 klev Nynne Koch över tröskeln till riksbibliotekariens kontor och bad om tid för att genomgå Det Kongelige Biblioteks kataloger och registrera kvinnorelevant litteratur. Hans svar blev: ”Ja, det må De gerne. Men De må kun bruge et kvarter om dagen”. Under denna officiellt tilldelade kvart om dagen gick hon igenom alla  bibliotekets samlingar och sammanställde en unik forskningsöversikt över bibliotekets kvinnorelevanta material. Denna översikt kom att ligga till grund för det nya ämnesområdet feminologi, som Nynne Koch tillskapade och namngav.
Beteckningen feminologi vann fotfäste på Det Kongelige Bibliotek och 1973 utnämndes Nynne Koch till ämnesreferent för området feminologi och ansvarig för den nyupprättade ”feminologisk dokumentationstjenste” på biblioteket. Några år senare, 1979, omvandlades denna tjänst till en egen avdelning under namnet, ”Det Kongelige Biblioteks informationtjenste for kvindeforskning”. Informationstjänsten blir så småningom en självständig institution, ”KVINFO – center for tværfaglig information om kvinde- og kønsforskning”.
Se dagens verksamhet:http://forside.kvinfo.dk/

Parallellt med utvecklingen av KVINFO till en självständig institution bedrev Nynne Koch också sitt feminologiprojekt. Ett litet citatkluster för att exemplifiera dess innehåll:
"... at vi lever i en mandlig forklaringsmodel af verden, i et maskulint tydningsunivers. Og den er først og fremmest optaget af at lære kvinder at se med egne øjne..."
I anslutning till en utställning benämnd Det indre univers utgavs en bok med samma titel som innehöll samlade uttalanden om:
"…den verden, der ligger udenfor jeg-bevidsthedens fængelse. 'Den dresserede bevidsthed', kaldte jeg den. I min bevidsthet lå nok erkendelsen af, hvor dresserede vi allesammen er, dresseret af det gængse verdensbillede..."
"Imidlertid er forsøget på at give et konkret billede af feminologien dømt til at mislykkes. For feminologien er først og fremmest en proces, en erkendelse i vækst, et nyt verdensbillede under udfoldelse. Det handlar om ikkeviden, om anderledelse, om skjulte betydninger..."

Genom sitt feminologiprojekt skapade och inringade Nynne Koch ett forskningsfält innan den akademiska kvinnoforskningen hade formerat sig, och inringat motsvarande forskningsfält i den akademiska världen. Och hon vågade sig bortom den rådande positivistiska och rationalistiska kunskapssynen.

Sin idéteoretiska programförklaring ger hon i diktform.
Jeg påstår ikke
at sandheden og virkeligheden og helheden
er af hunkøn
snarere

mangekønnet
på en eller anden måde