Woe whispers I - Ve, viskar jag ... art, ord löper trådrätt

 

Woe whispers I, 1988 av Doris Bloom

1992 såg jag den här bilden på Lunds Konsthall. Den berättade i bild vad jag erfarit genom kroppen samma år som bilden målades, 1988.

Från min intolkningspunkt, mitt erfarande, ser jag grottan där jag naglades fast och samtidigt släpptes lös 

Grottan en kunskapandets urform som får oss att förstå alla senare rum. Övergångsrummet

Jag ser hur bergväggarnas stenjättar i en ursprunglig titanisk skapelse dans, i en våldsam kollision av motsatta krafter, föder elddraken

Jag ser drakens röda hudlösa kött, ser benämningar smälta bort... tiamat...pythia... shamaran

Jag ser en gnista avsöndras. Chimärans eldstunga slår rot

Jag ser hur konturen av hanligheten bleknar, avdunstar i denna honlighetens initiering

Jag ser hur ögonblickets blixt splittrar urgrunden, art tråden löper genom vertikal tid

Jag ser hur fågeln spänner ut sina vingar

Jag flammar uppåt: "Ve, viskar jag"

"Woe whispers I"

Ve...Woe... orden löper trådrätt till Yunus Emre, turkisk poet (1240 - 1321)

I'm Yunus, mystic of sorrow.
Suffering wounds from top to toe.
In the Friend's hand I writhe in woe,
Come see what love has done to me.

Ve... Woe... orden löper trådrätt till Brita Haugens bok, Völvans stämma. Den nordiska grundberättelsen

Den tredje Guden är Gudinna
Hennes namn är Ve

Ve och väl

Hon är roten till lust
Ack och ve

och till smärta
Det är allt det hon ger

för Ve ger dem sinnen
De hör och ser
de luktar, smakar och känner
Nu kan de mer än att tala om världen

stå utanför och betrakta
Nu kan de V A R A i världen
Sinnena låser upp den

Ve ger inte enbart yttre sinnen
de inre följer med

Det inre örat
det lyssnande örat i hjärtat
Själens väg till sig själv

Det inre ögat
det tredje ögat i pannan
Det ser med slutet öga
mysteriet öppna sig

Den inre näsan
instinkt
ger näsa för mer
än vad som kan mätas och vägas

Den inre smaken
känslan av fyllnad

något annat än utfyllnad

Den inre känslan

intuition

Förnimmandet av
dröm och vision