Begrepp som fastnat och som kan betydelseöverföras: "vandrande äktenskap" som är omvärldens beteckning på de älskanderelationer som Mosoufolkets män och kvinnor ingår.
Övertar begreppet och justerar det till vandrande samlagande.
De ögonblick då förståelsehorisonter, kroppsliga/mentala/själsliga/... vilka horisonter det än gäller, flyter samman. När lagrade livsläsningar samlagas, samtonar...
(I mitt kvinnokroppsliga vinkelseende är institutionellt befrämjat tvåsamhetande, den mest destruktiva och deformerande samhällsorganiseringen...)
Delad vandrande samlagandevision hittar jag i baksidetexten till "Dynamisk symfoni", en samlingsvolym med Artur Lundkvists prosalyriska texter:
"...om ett stort och märkligt prosaverk. Det skulle bli en bok som överbryggade alla genrer, som tillät alla tänkbara textarter och uttryckssätt, en text lika överflödande, motsägelsefull och alstrande som livet självt - en 'dynamisk symfoni'."
