abjekt tala

Här ordsätter jag fragment av den översatta, avlyssnade, genomlevda och levrade rösten från platsen mellan, från det trinitäras terräng. Området mellan subjektets inhägnad och objektets bårhus.
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.




She hungered for a different story - one to respell the world she knew




Fotnavlad

Fotnavlad
What we seek is love itself, revealed now and again in human form, but pushing us beyond our humanity into animal instict and god-like success. There is no love that does not pierce the hands and feet... Jeanette Winterson. Love, the deadly wound from which my life slowly bleeds, there I am preserved ...Birgitta Trotzig
Visar inlägg med etikett Anna Mattsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anna Mattsson. Visa alla inlägg

tisdag 7 maj 2013

Tanklar och intercoursande


Tanklar har jag använt som beteckning för att tankar är inomkroppsliga handlingar i samklang med den utomkroppsliga världen. Att denna samklang är synkronistisk. Favorit mytografen och analytikern C.G. Jung, definierade synkronitet som en akausal förbindande princip:Det simultana eller närhändande inträffandet av två händelser/texter som hänger samman genom mening, inte genom ett orsak - verkan förhållande.



Ett nu exempel:
Jag ska plocka med den bärbara datorn ut efter att ha skrivit om ärr, om stigmata. När jag lyfter upp datorn från bordet ligger där en diktbok: SPÅDOM av Anna Mattsson. Jag lånade hem den sista dagen jag arbetade som bibliotekarie på Simrishamns bibliotek, och har inte läst den ännu. Jag slår upp boken på måfå och läser:

Stämpel

jag bär en historia
jag döljer den

och täta flammor, nyckeln
är gjuten i ärret
efter ammans ring

jag samlar sköldar inför resan
en böld, ett armborst i min arm
brist och förgifta denna trakten

hemlandet bröt sig in i min tunga
och en morgon hostade jag
människorna flydde mig

det spår mig ett gränskrig, en vit dimma
där portar slås upp och blottar ett fotspår
en brand i hälarna, lagens kallbrand

sjuk är du, sjuk är du
nej inte sjuk, men en bergskedja
över min rygg, som nöts av pilar

jag - det gift en moder såg
jag suger ut betraktaren

ur historien, suger ut iglar
iglar med spädbarns munnar
igenfrusna nyckelhål

andas, jag andas på det
som kunde spegla och skära
mig - en bruten förtrollning


jag intercoursar textradernas
tungor
låter dom rotkyssas
med insamlade väl garvade rader
uppblötta
övermålade
nertryckta
i jord och kropp

jag intercoursar

rullar småsten i munnen
ordslipar
stenvattnar
sammanhang

ordorms
tungor
slingrar samman

intercoursar:

hemlandet bröt sig in i min tunga
och en morgon hostade jag


intercourse

Fosterland av sol och blod
Du rullade in i min tid
Där minnet blodbesudlat ebbar ut
Och avgrunden som en ros sköt skott
I mina inälvor
Mitt liv uppstiget ur
Markerna som slumrar vid
Vid min rot.

Ur detta sår i minnet
Ur denna ebb
Föddes jag
...

(ur Mystisk passage av Maria Lampadaridou-Pothou)



slår upp första sidan i Spådom:

någon kastar sig
och klyver


intercourse

mitt mantra under klivet ut ur
en gång:
du klyvs nu
för det ska du vara tacksam