Efterdynar Turkiet.
Där det inre och yttre sammanfaller begås själ.
I Artemis tempel där inte mycket är synligt utom en ihopplockad kolumn, en ryggrad, uppförde Anita Berger sin dikt I paradoxens vagga
Jag kommer
jag kommer i alla vatten
minne är jag
i genomsjunkna sjöar
dem jag sökt
hav som stormar mot himlen
bär
med sina stora minnen
tiderna jag andas
och i ett nu
vågor...
- en påminnelse
om splittrad form -
jag fortsätter
vidare
erövrar alla innanvatten
mellan dagens ljus och tårpilarnas hängen
mellan dy och yta
ja, jag kommer i alla
vatten
tider andas genom mig
utan motstånd
flod - ebb
flod - ebb
tills jag åter
föds
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar