j
Öppnar Inger Christensens bok AZORNO
En bok med citattrösklar
ingång och utgång
inandning och utandning
en skål
texten
försunken
försjunken
Ingång:
Människan är som jag ser det
1. skapad av formen,
2. skapare av formen,
dess outtröttliga verkställare.
(Witold Gombrowicz)
...
Utgång:
När havet svallar upprört skapar de skummande vågorna bilder i denna sjudande oro, som något slags väsen. Det verkar som om det var dessa väsen som satte vågorna i rörelse, fast det tvärtom är så att det är vågrörelsen som bildar dem. På samma sätt är Don Juan en bild som ständigt blir synlig men aldrig antar en gestalt och blir konsistent, en individ som ständigt bildas men aldrig blir färdig, vars historia man aldrig kan få veta något om, utom genom att lyssna till vågornas brus.
(Sören Kierkegaard)
Jag en trösklad
en som hoppar från tröskel till tröskel
abjekt tala
Här ordsätter jag fragment av den översatta, avlyssnade, genomlevda och levrade rösten från platsen mellan, från det trinitäras terräng. Området mellan subjektets inhägnad och objektets bårhus.
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.
She hungered for a different story - one to respell the world she knew
Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.
She hungered for a different story - one to respell the world she knew
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar