Här ordsätter jag fragment av den översatta, avlyssnade, genomlevda och levrade rösten från platsen mellan, från det trinitäras terräng. Området mellan subjektets inhägnad och objektets bårhus. Och återger terrängens (klyftans) litterära speglingar och vindlande spår.
She hungered for a different story - one to respell the world she knew
Fotnavlad
What we seek is love itself, revealed now and again in human form, but pushing us beyond our humanity into animal instinct and god-like success. There is no love that does not pierce the hands and feet... Jeanette Winterson. Love, the deadly wound from which my life slowly bleeds, there I am preserved ...Birgitta Trotzig
Uppdaterat med bilder från MONICA SJÖÖ, DEN STORA KOSMISKA MODERN
13.5 – 15.10 2023 Moderna Museet, STOCKHOLM
2013
Alla dessa försystrars ordhandlingar som ekar genom kroppen och blandas med erfarande.
All denna textmassa som måste formas.
En avgjutning av ett ombildande...
Monica Sjöö och Barbara Mor:
The only meaningful political direction left now is synonymous with the only spiritual direction left now:
towards the conscious re-fusion of the spirit and the flesh.
We must remember the chemical connections between our cells and the stars, between the beginning and now. We must remember and reactivate the primal consciousness of oneness between all living things…
"That shoreline where the island of knowing meets the unfathomable sea of our own being is the landscape of myth." "At the edge of consciousness, there are no explanations; there are only invocations of myth." The edge, the dancing ground for what William Irwin Thompson coined wissenkunst, or knowledge-art. KONSTKUNSKAPANDE
crone-logically (Mary Daly)... haggologiskt... kärringlogiskt MYTeri mot maskulinistiska myter om varandet, människan, naturen/kulturen...
Visst möts vi på Kvinnohöjden 30 juni–3 juli (sön–ons)?:
BABA YAGA OCH VASILISA – RITUELL DANS SOM FEMINISTISK KROPPSPOLITIK Utifrån myt- och sagocirklarna runt häxan Baba Yaga och hjältinnan Vasilisa ska vi utöva MYTERI: Vi ska spräcka nuets uppblåsta patriarkala myter som begränsar våra liv, vårt kunskapande och vår lust. Den rituella dansen är en form av cirkeldans som kombinerar gemensamma rörelser och enskild improvisation. Den förbereds genom berättande, bildskapande och rörelseövningar. Dansen ger var och en möjlighet att med fötterna i det gemensamma, komma i kreativ kontakt med, och ge sitt unika uttryck av de teman MYTERIET lyft fram.
"... och utspridda vågar som stjärnor runt fötterna där kommer solen vattnet är grönt, vatten är möjlighet utan skuggor, utan svar, utan någon jag är fiskerskan kompassen i magen riktar mig mot mitt öde tomhänt det fulla livet..."
Det är aldrig försent att bli flicka för att sedan FULLVUXNA och låta det vackra flöda över ...
Målning: Karena A. Karras
Music daimoness: Lisa Ekdahl Främmande fågel
Den flickan är en främmande fågel Som fallen från skyarna, född på en annan planet. Den flickan är en främmande fågel Hon bär en sorg i sitt leende och en välbevarad hemlighet
Och hon vet vad hon vet Hon vet att bevara sin hemlighet För hon vet att den som vet får betala med ensamhet
Himmelen kan öppna sig, regn kan falla ner Hon kan dansa i ett solregn på en plats där ingen ser Hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut
Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut
Den flickan hon är vaken om natten Natten är dyrbar för då är hon ensam och stark Hon knackar på hos sig själv då Om dörren är öppen och olåst mot obeträdd mark
Hon ler för sig själv så liderligt och vänt Och hon går in i nånting Folk skulle påstå att, att hon drömt
Men inget kan vara verkligare, inget mera sant Det finns en plats där inte alla måste tänka likadant Och hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut
Den flickan är en främmande fågel. Vingklippt och sårad men omöjlig att bura in
Den flickan är en främmande fågel. Hon sjunger bara den sång hon kan kalla sin.
Och det va som hon flög Mot en rutas fönsterglas Slagen föll hon ner i sin egen världs extas
Men inget kan vara verkligare, inget mera sant Det finns en plats där inte alla måste tänka likadant. Och hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut
Himmelen kan öppna sig, regn kan falla ner Hon kan dansa i ett solregn på en plats där ingen ser Hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut
Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut
